"Eric kommer du?" fråga Malin, som redan stod vid bilen.
"ja" sa jag och skynda mig dit.
Vi satte oss i bilen och körde iväg hem.
"Hur mår du?" fråga jag Malin som såg ut att mår riktigt illa.
"sådär" sa hon och titta ut genom förstret.
"ska jag stanna bilen?" fråga jag.
"nej då, jag vill hem så fort som möjligt" sa hon och lutade huvudet mot bildörren.
Varför mår hon såhär helt plötsligt?
När vi kom hem satt Malin sig i soffan.
"mår du bättre nu?" fråga jag och la armen om henne.
"ja... men det är en sak jag måste berätta" sa hon och titta allvarlit in i mina ögon.
"vadå?" fråga jag.
Hon lutade huvudet i händerna och såg väldigt ledsen ut.
------------------------------------------------------ --------------------------------------------------------
"Malin?" fråga jag allvarligt.
"du vet är du var på dom där konserterna förra månaden..." börja hon.
"aa?" sa jag frågande.
"då mådde jag jätte illa och så" sa hon.
"och...?" jag ville bara att hon skulle säga det rätt ut istället för att dra ut på de.
"då ringde jag mamma och frågade vad det kunde vara, hon hon sa att..." sa hon och kolla in i mina ögon.
"....jag kunde vara gravid" sa hon tyst.
"men..." sa jag.
"och jag kolla graviditetstester och...." sa hon.
"och...?" sa jag.
"det var positiva" sa hon tyst.
Jag titta på henne, hon måste skoja!
"är du seriös?" fråga jag.
"mm" sa hon.
"varför har du inte sagt något?" fråga jag ledset men endå allvarligt.
"för jag inte visste hur... och hur du skulle reagera" sa hon ledset.
"du kan säga allting till mig" sa jag.
"jag vet" sa hon och gav mig en stor kram.
"ska du behålla barnet?" fråga jag sen.
"jag är inte säker, vad tycker du?" fråga hon.
"du gör så som du känner, det är ju du som ska föda det och inte jag" sa jag och knuffa till henne i sidan.
"men vad du en väljer så vet jag att du väljer rätt beslut, och vi klarar av det här tillsammans, jag kommer aldrig
lämna dig" la jag till jag och hennes ögon fylldes med tårar och jag höll om henne i mina armar.
*
Jag fattar ingenting, ska jag bli pappa helt plötsligt? Ja tydligen!
Jag la mig ner i soffan och titta upp i taket, det är helt ofattbart.
Malin kom och la sig brevid mig och flätade in sina fingrar i mitt hår.
"hur är det?" fråga hon med sin sammetslena röst.
"bra antar jag" sa jag och titta henne rakt i ögonen.
Hon log ett gulligt leende och kysste mig.
"jag älskar dig" sa hon mot mina läppar.
"älskar dig också" sa jag.
Malins perspektiv:
Eric gick ut till köket, han skulle ringa Marlene och berätta.
*
"hej älskling, vad sa hon?" frågade jag när han kom och satte sig brevid min i soffan.
"hon blev chockad, men endå väldigt glad" sa han och log.
"men hon tog det iallafall bra?" fråga jag.
"ja då, men vad ska hon säga?" sa han och kolla på mig med sina underbara ögon.
"nej, jag vet inte" sa jag och satte mig i hans knä.
"Ska vi gå ut och gå?" frågade jag efter ett tag.
"klart vi kan" sa han och lyfte upp mig och gick med mig i sin famn till hallen.
*
"Va fint det var här" sa jag när vi kom fram till en mysig strand.
"ja" sa han och kysste mig på huvudet.
Vi gick längs strandkanten en bit och kännde det svala vattnet under fötterna.
Eric höll mig i sina armar och kysste mig gång på gång, vilken tur jag har som har en sån här fantastisk kille.
Nästa morgon:
"godmorgon" sa jag och satte mig i hans knä och fick en kyss.
"ska du iväg i dag?" fråga jag.
"ja, sak ner och dansa lite" sa han och kysste mig gen.
"okej, va kul" sa hon.
"och du följer med?" fråga Eric.
"självklart" sa jag och gav honom en kram.
Vi lagade frukost tillsammans, men det tog lite tid för vi fokusera mer på varandra en på maten.
*
"vi drar nu" sa Eric och lyffte upp mig.
"men, jag är ite klar en" sa jag.
"du behöver inte fixa dig mera" sa han och gick med mig i famnen.
"okej" sa jag och vi börja skratta.
Han satte ner mig och vi kyssten en stund innan vi tog på oss ytterkläderna och gick ut.
Vi gick handihand till bilen och ett antal tjejer kom fram till oss och fråga om autografer och bilder så vi stanna en
stund men vi gick efter en stund. Vi hoppa in i bilen och körde iväg.
Vi såg fortfarande tjejerna stå kvar där och gråta.
"tänka att jag också var sådär förut" sa jag och kolla på Eric som satt och körde.
"ja vilken tur att du inta är så längre, skulle inte vara bra om du satt och grina hela tiden" sa han.
"nej, det skulle det ju inte vara" sa jag och log.
När vi var inne i lokalen möttes vi av 3 glada dansare.
"tja" sa Eric.
"tja" sa dom 3 i kör.
"vad är ni så glada för" fråga jag och gick och gav Rim en kram.
"ä det sant?" fråga Rim glatt.
"vadå?" fråga jag.
"att ni ska få barn?" fråga hon tyst.
"hur vet ni de?" fråga jag och titta på alla.
"Tomas" sa Edin.
"men hur vet han?" sa jag frågande och titta på Eric.
"haha, ja jag har berättat för honom" sa han och gav mig en kram.
Vi snacka en stund med alla sen skulle dom börja dansa.
Jag satte mig längs väggen och tog fram min mobil.
"ska du vara med?" fråga Rim.
Jag titta upp mot henne och dom 4 stod och log mot mig.
"jaha, om ni vill" sa jag och reste mig upp.
Det var skit kul att dansa med dom, men jag mådde inte riktigt så bra, så jag satte mig
efter ett tag.
*
"ska ni med och käka?" fråga Alex när dom dansat klart.
Eric kolla på mig med stora ögon och jag nicka mot honom.
"absolut" sa han.
"jaha, så nu är det Malin som bestämmer vad ni ska göra" sa Edin och gav Eric en knuff i sidan.
"alltid" sa han och log mot mig.
_________________________________________________________________________________________
opsiii:D Blire en liten Saade till nu?;D
KOMMENTERA!!❤
1,5 år Senare Erics perspektiv:
"godmorgon" sa hon och upprepa min kyss.
"följer du med på konserten idag?" fråga jag.
"självklart!" sa hon och sedan försvan hon in i badrummet.
"Eric, vart skulle konserten vara?" fråga hon samtidigt som hon sminka sig med mascara.
"här i stockholm, på grönan" sa jag och gick och krama om henne bakifrån.
"okej, vänta jag måste bara göra klart det här" sa hon och tog sig ur mit grepp.
När hon var klart la hon i från sig mascaran och vände sig och och gav mig en kyss.
"bara du inte klantar dig" sa hon och log kaxigt.
"jag ska försöka, vadå skämmer jag ut dig annars?" sa jag och gav henne en kyss på pannan.
"nej, självklart inte! jag bara skoja" sa hon och ställde sig på tå så hon skulle nå upp till mina läppar.
*
"Malin!?" ropa jag.
"ja jag kommer" sa hon och kom springandes från sovrummet.
Hon kolla sig snabbt i spegeln och tog därefter på sig sina skor.
"är du klar nu?" fråga jag och luta mig mot väggen.
"aa, jag tror de" sa hon.
"du är jätte fin" sa jag.
"så säger du bara för att vi ska komma iväg nu" sa hon.
"självklart, kom nu" sa jag och öppna dörren.
"Jaja" sa hon och gick ut.
Tomas stod utanför och vänta på oss.
"tja" sa jag och vi hoppa in i bilen.
"tja" sa han och så körde vi iväg.
När vi kom fram till grönan var det fullt med folk, han åkte så vi kom in bakvägen och så inte
så många skulle märka att vi var där.
Vi gick ut ur bilen och skulle snabbt ta oss bakom scenen.
"OH MY GUD, DÄR ÄR HAN" hörde jag flera tjej röster skrika.
Jag kolla bak och några tjejer vig 14-15 års åldern sprang fram till oss.
"tja" sa jag och log.
"omg, kan vi få en autograf?" fråga en.
"självklart" sa jag och skrev varsin autograf till tjejerna sen sa vi hej då och skynda oss bakom scenen.
"taggad?" fråga Tomas mig.
"alltid" sa jag och tjuvkika ut från skynket.
"ska du göra soundchecket ute på scenen eller?" fråga han mig.
"klart jag kan" sa jag och log.
"Malin, ska du med?" fråga jag.
Hon titta på mig som om jag var dum i huvudet men nicka endå fast blygt.
Jag tog tag i hennes hand och sen gick vi ut på scenen.
Det enda jag kunde höra var tjej skrik, överallt och tjejerna längst fram sträckte ut armarna så långt dom
bara kunde upp mot scenen.
"tja" ropa jag i miken.
Alla tjejer börja skrika och jag skratta till.
"är det okej om vi gör ett snabbt soundcheck?" fråga jag.
Och enu en gång hördes bara skrik.
"okej d kör vi" sa jag och då börja vi.
Några av dansarna kom ut och träna på dansen,
Malin hängde också på och gjorde några danssteg.
Publiken skrek och det var roligt att se dom igen, det var ett tag sen.
*
soundchecket var klart och vi gick av scenen.
"Malin, tänk när du var en av dom" sa han och komma försiktigt ur genon skynket.
"ja, viken tur jag har som får stå här istället för där nere" sa hon och gav mig en kram.
"det är jag som har tur" sa jag och gav henne en kyss.
Precis då kom Alex och Rim..
"men nu får ni väl ge er, spara de där tills ni kommer hem" sa Alex och knuffa till oss lite lätt.
Jag släppte Malin och gick mot Alex, och vi börja brottas.
"Måste ni alltid hålla på sådär?" fråga Malin och hon och Rim ställde sig och kolla på oss som om vi var
dumma i huvudet.
Vi alla börja skratta och gav varandra en gruppkram.
"Nu kör vi" sa vi utan att släppa taget, och nu var det dags att gå ut på scenen igen, fast nu var det
på riktigt, och inget soundcheck!
*
"NI ÄR BARA BÄST, JAG ÄLSKAR ER, WITHOUT YOU I'M NOTHING!" poa jag och gick av scenen.
"du var fantastisk" sa Malin och slängde sig i mina armar.
"tack, älskling" sa jag och pussa henne på pannan.
Vi gick och snacka med några av dansarna sen gick jag iväg och tog en snabb ducsh innan vi skulle dra hem.
*
"Eric kommer du?" fråga Malin, som redan stod vid bilen.
"ja" sa jag och skynda mig dit.
Vi satte oss i bilen och körde iväg hem.
"Hur mår du?" fråga jag Malin som såg ut att mår riktigt illa.
"sådär" sa hon och titta ut genom förstret.
"ska jag stanna bilen?" fråga jag.
"nej då, jag vill hem så fort som möjligt" sa hon och lutade huvudet mot bildörren.
Varför mår hon såhär helt plötsligt?
När vi kom hem satt Malin sig i soffan.
"mår du bättre nu?" fråga jag och la armen om henne.
"ja... men det är en sak jag måste berätta" sa hon och titta allvarlit in i mina ögon.
"vadå?" fråga jag.
Hon lutade huvudet i händerna och såg väldigt ledsen ut.
_____________________________________________________________________________________________
Oj vad har hänt nu?;O
Hoppas ni gilla det första kapitlet av We could be timeless!:)
/Nathalie
Hej alla fina blogg läsate! Nu var det sista kapitlet i Explosive Love delen, och nu ska jag börja med en ny:) Hoppas ni tyckt att den har varit bra hitills:) Och att ni fortsätter föjla och kommentera (fast lite mer skadar inte;P)! pusshej!
Malins Perspektiv:
jag sprang ut till köket och tog min mobil.
"hallå?" svara jag.
"hej gumman, hur mår du?" det var mamma.
"bättre" sa jag.
"du fick komma hem i går va?" fråga hon.
"ja, det fick jag" sa jag.
"okej va skönt att höra" sa hon.
Vi prata ett tag till men sen la vi på.
"vem var de?" fråga Eric när jag kom ut till vardagsrummet.
"mamma" sa jag.
"okej, ville hon något specielt?" fråga han.
"nej" sa jag.
Jag satte mig brevid Eric i soffan och han la armen om mig och kysste mig länga på läpparna.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
"Malin... vad hände igentligen innan du hamna på sjukhuset?" fråga Eric lite tyst.
"det enda jag kommer ihåg är att jag och Mikaela va och shoppa sen va vi på väg ut..." jag tog en paus
jag börja plötsligt komma ihåg den gråa bilen som kört snabbare mot mig, när jag gick på parkeringen.
"och...?" sa han frågande.
"och, jag gick lägst parkeringen när jag plötsliget hörde en bil köra fortare och fortare bakom mig,
och sen blev det helt svart" sa jag och kännde den där smärtan i ryggen igen.
Eric krama om mig hårt och pussa mig på pannan.
Erics perspektiv:
"mm" sa hon.
"var det ingen som såg vad som hände då?" fråga jag med armarna hårt bundna runt henne.
"jag har ingen aning, antagligen som att allt hände på en parkering med mycket folk" sa hon med ledsen röst.
Jag titta in i hennes ögon vakra bruna ögon, men det var inte samma styrka i ögonen
längre, hon såg så ledsen ut. Att se Malin ledesen är som någon sticker in tusen knivar i
mitt hjärta.
*
Malin låg på soffan med armen över ögonen och gjorde ingenting.
"gumman, hur är det?" fråga jag henne.
hon tog bort armen och reste sig och och la armarna runt min hals och kysste mig.
"mycket bättre när jag får vara med dig" sa hon och jag upprepa hennes kyss.
Vi satt och mös i soffan när plötsligt min mobil börja ringa.
"hallå?" svara jag.
"tja Eric, mår Malin bättre?" det var Tomas.
"ja, det gör hon väl" sa jag och titta på henne.
"okej, du har ingen möjlighet och komma ner hit? " fråga han.
Jag höll bort mobilen från örat och viska till Malin
"ska vi dra ner till studion?"
hon nicka till svar.
"jo visst kan jag de" sa jag till Tomas.
"bra, då syns vi snart"
Vi la på och jag gick direkt in på toa där Malin stod.
"Orkar du verkigen då?"fråga jag.
"ja, det gör jag" sa hon och tog lite till mascara.
"bra" sa jag och tog mig vax burk och kleta in lite vax i håret.
*
"tja" sa Tomas är vi kom in i studion.
"tja" svara jag.
Malin titta bara på honom med ett leende
"mår du bättre?" fråga Tomas henne.
"lite" sa hon.
Vi satte oss i soffas och börja snacka om allt och lite till till j-son kom in och det var
dags att skriv lite nya låtar.
Vi låg lite efter för j-som hade inte varit här på ett tag, så et var bara sätta igång.
*
När vi var klara så sa vi hej då till alla sen gick vi ut och satte oss i bilen.
När vi kom hem så var båda av oss riktigt trötta så vi gick och la oss nästa direkt.
"jag älskar dig Malin, du får aldrig glömma de" sa jag.
"jag älskar dig också, det får du aldrig glömma" sa hon och vi kysstes en sån där kyss som man aldrig vill
ska ta slut.
__________________________________________________________________________________________
Förlåt att det var ett tag sen det blev et kapitel:/
KOMMENTREA NU!♥
/Nathalie
Hej, det är sjukt mycket med skolan just nu och jag ligger efter jäte mycket, så det är därför jag inte skrivit något kapitel på ett tag, men jag ska försöka skriva ett så fort jag får möjlighet till de. Hoppas ni förstår! Älskar er! /Nathalie
Inne i rummet log Malin i sin säng, hon hade somnat.
Jag satte mig på en stol vid hennes säng och kolla på henne, vem skulle vilja göra henne illa?
*
Plötsligt vakna jag av att min telefon ringde, jag hade tydligen somnat.
"hallå?" sa jag trött.
"hej det är Elin, varför har inte Malin svarat i sin telefon?" fråga hon oroligt.
"ta det lungt nu, men Malin ligger på sjukhus, hon blev påkörd av en bil i går." sa jag.
"VA?, varför har ingen sag något, jag kommer med en gång." sa hon.
"visst..." jag han inte säga de för hon slängde snabbt på luren.
"Malin, är du vaken?" sa jag försiktigt.
--------------------------------------------------------- -----------------------------------------------------------------------------
Hon svarade inte. Jag frågade en gång till och röde lite försiktigt på henne. Hon ryckte till lite och öppnade ögonen.
"Lugn Eric, jag är vaken. Jag bara vilade lite." Sa hon.
" Okej, förlåt gumman. Det var inte meningen. Men du, Elin din kompis ringde precis och hon kommer hit snart om en stund."
"Okej." sa hon.
*
Dörren rycktes upp och Elin kom in springandes.
"Heej Malin. Hur är det med dig" sa Elin oroligt.
"bättre" sa Malin och log ett falskt leende.
"jag vart skit orolig ju, varför har ingen berättat?" la Elin till.
"när skulle vi hunnit de" sa Malin.
Malins Perspektiv:
Jag orkade egentligen inte med några besök även fast det var Elin så orka jag inte.
"hur länge måste du stanna här?" fråga Elin.
"inte länge till, jag skulle få medecin sen skulle jag inte behöva vara kvar" sa jag.
"okej, va bra" sa hon.
Eric satt bara där och höll på med sin mobil, antagligen så twittra han.
*
Elin gick samtidigt som en läkare kom in i rummet och börja ta bort alla slangar och sånt som va
kopplade till mig, jag kolla på honom och när han var klar med sista slangen fråga jag.
"kan jag åka hem snart?"
"jo, du ska få medecin och sen ska vi ta några prover till, sen får du åka hem" sa han.
"okej, va bra. tack" sa jag.
Det tog ett tag innan vi fick provsvaren men efter en stund så kom en Sjuksköterska in.
Hon sa att provsvaren visade Inget konstigt och att allt var helt okej nu.
Sen tog hon fram lite medeciner som jag skulle ta.
*
Nu äntligen kunde vi åka hem. Vi packade ihop våra saker och gick ut till bilen.
Det tog lite tid att komma hem för det var mycket trafik på vägarna men
Eric tog det lugnt som tur var.
Jag somnade till men nästan lika fort så väckte Eric mig för att vi var framme.
Vi gick upp till lägenheten, låste upp dörren och gick in.
Snabbt och försiktigt tog jag av mig min jacka och mina skor. Direkt gick jag till sängen och lade mig ner och somnade direkt.
Erics Perspektiv:
Där var några nya följare och lite kommentarer men jag orkade inte kolla igenom det.
*
När vi var hemma gick Malin och la sig och sov direkt, men jag va inte speciellt
trött så jag gick och tog en snabb dusch.
När jag hade duschat klart tog jag på mig ett par kalsonger sen så kolla jag twitter en sista gång
och det var jätte många som tyckte synd om Malin nu när hon av i det här tillståndet,
men det var även väldigt många som tyckte det va bra att hon var så
sjuk. Varför finns det sånna människor?
Jag skrev en snabbt svars tweet till alla sen gick jag och la mig breved Malin i sängen, jag
tror jag väckte henne för hon vände sig om och gav mig en kram och sedan en lång kyss.
Nästa morgon:
Jag vaknade klockan 8 och Malin låg fortfarande och sov
Jag gick ut till köket och börja fixa frukost.
När jag precis ställt fram allt på bordet så kom Malin ut till köket.
"godmorgon älskling" sa jag och gav henne en kram och en puss på pannan.
"godmorgon" sa hon och log mot mig.
"jag har gjort frukost, är du hungrig?" fråga jag.
"lite kanske" sa hon.
Vi satte oss vid matbordet och börja äta.
*
"Malin, din telefon ringer" ropa jag.
Malin kom springandes från sovrummet med en mascara i högsta hugg.
"Hallå?" hörde jag från köket.
Malins Perspektiv:
jag sprang ut till köket och tog min mobil.
"hallå?" svara jag.
"hej gumman, hur mår du?" det var mamma.
"bättre" sa jag.
"du fick komma hem i går va?" fråga hon.
"ja, det fick jag" sa jag.
"okej va skönt att höra" sa hon.
Vi prata ett tag till men sen la vi på.
"vem var de?" fråga Eric när jag kom ut till vardagsrummet.
"mamma" sa jag.
"okej, ville hon något specielt?" fråga han.
"nej" sa jag.
Jag satte mig brevid Eric i soffan och han la armen om mig och kysste mig länga på läpparna.
_____________________________________________________________________________________
så kapitel 40, vart lite sent men men, varken jag eller Nadja har haft tid, men
båda har försökta att fixa klart det här kapitlet:)
Så hopps det blir bra så:)
/Nathalie & Nadja.
Hejsan !!
Ja som ni ser så behövde Nathalie hjälp med att skriva. Så jag tänkte att jag kunde börja hjälpa henne eftersom jag har så mkt fritid. Jag själv skriver också en egen novell om Eric Saade. Fast den skrivs i ett block just nu och kommer så småningom att komma ut i en blogg.
Lite info om mig:
Namn: Nadja Larsson
Ålder: 12 år och är född den 27 November 1999
Bor: Södra delen av Skåne
Intressen: Sitta vid datorn, Djur, Eric Saade, Vara med kompisar, Skriva, Läsa, Läsa bloggar om Eric, Att rida och mycket mera :)
Favvo-djur: Häst och fågel
Favvo-maträtt: Sushi och skaldjur
Ska bli riktigt kul att få skriva här med Nathalie och jag hoppas ni kommenterar riktigt mkt :P
Hejdå / Nadja <3
Hej alla fina läsare! Jag har inte haft tid med att skriva kapitel och det kommer jag nog inte ha på ett tag heller:/ så om det skulle vara någon som skulle kunna hjälpa mig skulle det va super bra! för jag har inte alltid tid med att skriva kapitel. Så om du har lust så skulle det vara jätte bra! hör av dig så fixar vi allt! Sjukt tacksam om någon skulle vilja hjälpa till! ♥
Malins perspektiv:
Jag känner mig så svag, jag försökte öppna ögonen men lyckas inte. Jag kunde inte röra
mig alls, jag kunde bara ligga där och lyssna på vad som händer, plötsligt hör jag en välbekant röst.
"Malin, om du hör mig nu så ska du veta att jag älskar dig över hela mitt hjärta, och
jag önskar inget annat en att du ska må bra" det var Eric, jag skulle inte någonstands, jag skulle vara kvar
och kämpa för att jag skulle aldrig lämna min älskade Eric.
Jag försökte komma tillbaka, men känner mig bara svagare och svagare, mörkret börja närma
sig och jag vet inte om jag klarar av att hålla mig utanför de så länge till.
Erics perspektiv:
Jag såg hur linien blev rak och jag kände hur jag bröt ut i tårar, men samma sekund så kom hur mycket
läkare/sjuksöterskor in och gjorde hjärt och lung räddning och massa annat,
Varför just Malin, och varför just nu?
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag lyfte huvudet av att jag hörde att dören öppnades ovh en helt förstörd Anika kom in
Med Lars och Mathias tätt efter.
"hur mår hon?" sa Anika snabbt.
Jag kolla på henne utan att svara och böjde sedan ner huvudet igen.
Hon sprang snabbt fram till Malins säng och tog tag i Malins hand.
Anika gick till Lars och Mathias, och dom krama om varandra.
Då gick jag tillbaka och tog Malins hand igen.
Malins Perspektiv:
Jag hörde gråt från Eric och set gjorde mig också väldigt ledsen, jag försöker kämpa så hårt de bara går men
det är riktigt svårt. Plötsligt hör jag mamMas gråt, hon var här, det gjorde mig på
något vis lite starkare.
Jag kännde att mamma gick undan och att en välbekant hand tog min igen.
Jag försökte göra allt för att visa att jag fortfarnánde lever, men det tar på krafterna allt för mycket
men jag ger inte upp.
Erics pers pektiv:
inte hårt men jag kände ändå att hon höll den, och då blev plötsligt den
raka linijen kurvig igen.
Jag kännde hur en glädje spred sig igenom min kropp.
"Malin?" sa jag frågande mot hennes öra.
"Eric" sa hon väldigt tyst.
Hon öppna ögonen och Anika, Lars och Mathias kom fram till sängen.
"hur mår du gumman?" fråga Anika.
Malin svara inte, hon log bara där med vidöppna ögon.
Nästa morgon:
Jag kunde nästan inte sova på hela natten, jag va rädd att Malin skulle bli sämre när jag sov,
så jag försöke vara vaken så gått de bara gick.
"God morgon älskling, mår du bättre i dag?" fråga jag henne försiktigt när hon öppna ögonen.
"mm" vara hon.
*
"Hej Malin, jag heter Veronica" sa en tjej som kom in.
"hej" sa hon.
"jag ska ta lite prover" sa Veronica.
"mm" sa hon.
"är det bättre?" jag följde med Veronica och kolla oroligt in i hennes ögon.
"jo hon är ju i ett bättre tillstånd just nu,och om det fortsätter som nu så får hon åka hem snart" sa hon.
"okej va bra, tack" sa jag och skaka hennes hand och gick in i rummet igen.
Inne i rummet log Malin i sin säng, hon hade somnat.
Jag satte mig på en stol vid hennes säng och kolla på henne, vem skulle vilja göra henne illa?
*
Plötsligt vakna jag av att min telefon ringde, jag hade tydligen somnat.
"hallå?" sa jag trött.
"hej det är Elin, varför har inte Malin svarat i sin telefon?" fråga hon oroligt.
"ta det lungt nu, men Malin ligger på sjukhus, hon blev påkörd av en bil i går." sa jag.
"VA?, varför har ingen sag något, jag kommer med en gång." sa hon.
"visst..." jag han inte säga de för hon slängde snabbt på luren.
"Malin, är du vaken?" sa jag försiktigt.
____________________________________________________________________________
KOMMENTERA!!♥
LoveYahAll!♥/Nathalie
Dom båda vände sig om och titta på mig, och sen tillbaka på varandra och skratta igen.
"vi har ingen anning" sa dom.
"okej va trevligt" sa jag och gav Malin en kram.
"japp" sa hon, dom sluta skratta, och vi sa hej då till Jennifer och gick sen upp i lägenheten.
"så vad har du gjort i dag?" fråga jag henne.
"varit och fikat men Jennifer" sa hon.
"okej, kul" sa jag och gav henne en puss på pannan.
"nja, inte så, hon ville bara snacka med två killar som satt vid bordet brevid så jag ville
hälre gå där i från" sa hon.
"jaha, varför då?" fråga jag.
"jo för.. jag har ingen anning" sa hon och kolla upp på mig.
"nehe" sa jag och titta rakt in i hennes ögon och kysste henne.
"vad ska vi göra nu?" fråga hon.
"ja du, vi får se" sa jag och kolla in i hennes vilda bruna ögon.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Malins perspektiv:
"jag älskar dig" sa jag till Eric som nu låg brevid mig i sängen.
"jag älskar dig med" sa han och kolla mig rakt in i ögonene.
Vi låg och kolla in i varandras ögon ett långt tag innan vi båda somna djupt med varandras närhet.
Nästa morgon:
När jag vakna så hade jag solens strålar över mig i sängen, som kom in i genom
fönstret.
Jag gick upp och kolla ut genom över gatan. Dåochdå åkte en och en annan bil förbi men annars
va det bara folk som antingen gick eller cyckla förbi.
Eric hade redan åkt till jobbet, och som att jag inte jobba längre så hade jag inte så mycket att göra på
dagarna.
Jag satte mig med en kopp te ute på balkongen och kolla facebook, jag hade fått en
hel del vänförfrågningar, jag acceptera några av dom sen stängde jag av och bara njöt av de fina vädret.
Plötsligt hörde jag att min mobil ringde från vardagsrummet.
Jag skynda mig in dit för att svara.
"hallå?" svara jag.
"hej, det är Mikaela" svara hon.
"hej mikkis" sa jag.
"har du lust att hitta på något?" fråga hon.
"ja visst" sa jag.
"bra, kan komma hem till dig om 20 minuter?" fråga hon.
"självklart, ses då" sa jag.
"okej, hörs" sa hon sen la vi på.
Jag gick snabbt in i sovrummet och leta upp kläder samt sminka mig lite lätt.
Jag fläta håret i en fläta som ramla ner längs ryggen.
*
"hej" sa Mikaela när jag öppna dörren till lägenheten.
"hej" sa jag och gav henne en snabb kram.
vi gick in och prata en stund med sen beslöt vi oss för att gå ut och shoppa.
Jag köpte inte så mycket, det var mest Mikaela som köpte nästan allt hon fick syn på.
"ska vi gå eller?" fråga jag när vi varit inne i varenda affär i hela köpcentrumet.
"aa, okej då" sa hon och vi gick ut.
Vi gick över parketingen och det va massa bilar som körde runt där, jag ville komma
bort från parkeringen så fort som möjligt så inget skulle hända, men det fanns ingen annan väg
en över där. Vi sa sen hej då, för hon skulle åt andra.
När jag var ungeför halvvägs så hörde jag en bil och axelererades, det lät som den var långt borta, men den kom bara
närmare och närmare. Jag skynda på stegen och kolla bak, och såg den gråa bilen som var inte så långt ifrån mig.
Men till slut kännde jag smärta i hela kroppen sen blev allt svart.
Erics perspektiv:
"bra då, äre något mer som ska göras i dag?" fråga jag.
"nej, inte vad jag vet" sa han.
"okej då drar jag" sa jag och sa hej då till honom.
På vägen ut möttes jag upp av Tomas som inte såg speciellt glad ut.
"tja, är det något som hänt?" fråga jag.
"jag fick precis ett samtal från sjukhuset..." sa han och gjorde en paus.
"och..?" sa jag.
"Malin blev tydligen påkörd och ligger nu inlagd" sa han.
"VA?" sa jag.
Jag fick värsta paniken, jag sprang ut i bilen och körde som en galning, och blev vädigt arg och frustrerad när
jag fastna vid massa rödljus.
När jag kom fram till sjukhuset så skyna jag mig till reseptionen.
"Malin Olsson, vilket rum är hon på?" fråga jag stressat.
"vänta jag ska kolla" sa hon och börja skriva in något i datan.
"hon är i rum 103" sa hon och log ett falskt leende mot mig.
Jag skynda mig till hennes rum och öppna försiktigt dörren.
Inne där stod det en massa läkare som tog massa prover och kolla på massa pipande maskiner.
"hej, Glen heter jag" sa en läkare och skaka min hand.
"Eric, jag är Malins kille" sa jag och nicka mot henne.
"Hur mår hon?" la jag till.
"hennes tillstånd är väldigt riskabelt" sa han.
"vadå ad menar du?" sa jag.
"hon ligger i koma just nu, och hon har tagit en massa skada" sa han.
"men...men hon kommer väl att klara sig?" sa jag nesvöst.
"det är helt upp till henne, om hon orkar. Du kan sätta dig och prata med henne så hon får höra
din röst så går jag och ringer hennes föräldrar" sa han.
Jag satta mig brevid sängkanten och tog tag i hennes hand.
"Malin, om du hör mig nu så ska du veta att jag älskar dig över hela mitt hjärta, och
jag önskar inget annat en att du ska må bra" sa jag och kände att tårar trängde sig fram genom ögonlocken och ran
ner för kinderna.
Hon låg där i sängen med massa slängar och bandage och massa annat kopplat till sig, hon såg
så livlös ut.
Jag kolla på den kurviga linjen på en maskin som bara blev mindre och minder, jag hade ingen anning om va de va
men på film så är de väl något med hjärtat att göra? jag
blev orolig, tänk om hennes hjärt slag sluta slå och hon bara försvinner, hur skulle jag klara mig då?
det skulle inte finnas en värld utan henne.
Malins perspektiv:
Jag känner mig så svag, jag försökte öppna ögonen men lyckas inte. Jag kunde inte röra
mig alls, jag kunde bara ligga där och lyssna på vad som händer, plötsligt hör jag en välbekant röst.
"Malin, om du hör mig nu så ska du veta att jag älskar dig över hela mitt hjärta, och
jag önskar inget annat en att du ska må bra" det var Eric, jag skulle inte någonstands, jag skulle vara kvar
och kämpa för att jag skulle aldrig lämna min älskade Eric.
Jag försökte komma tillbaka, men känner mig bara svagare och svagare, mörkret börja närma
sig och jag vet inte om jag klarar av att hålla mig utanför de så länge till.
Erics perspektiv:
läkare/sjuksöterskor in och gjorde hjärt och lung räddning och massa annat,
Varför just Malin, och varför just nu?
__________________________________________________________________________
Blev ett långt kapitel nu som att jag inte lagt ut något på ett tag!
kommentera!! vad ska hända?
LoveYahAll♥/Nathalie
Hej! Har varit dålig uppdatering på sistone... Men ska försöka komma igång med att skriva igen inom kort... Har varit mycket med skola och jag har varit så trött av att ha pendlat från Strängnäs till Västerås varje morgon denna vecka... Så det har varit jobbigt, meniga har liv den här veckan så då ska jag försöka komma igång med novellen igen!!
Tack för att ni följer min novell om ingen mindre en Eric Saade! Och ett enu större tack till er som kommenterar och visar respons för de jag gör! Älskar er alla fina läsare!!!
Från Elin fick jag ett silvrigt halsband som det stod 'unstoppable' på.
och från Elicia och Maja fick jag den bruna väskan jag velat ha så länge.
Och från Jennifer, Alex och Edin fick typ en hiphop keps.
Och från Mikaela,Elvria och Matilda fick jag ett akrylnagel kit
Och från Emelie och Kevin fick jag ett guldhalsband med ett hjärta.
Och från Eric fick jag en jätte fin vit kläning och ett gulghalsband samt en brun svart skinnjacka.
"Tack så mycket alla" sa jag.
*
Nu hade alla gått hem och det va dags att gå och lägga sig, det hade varit den bästa födelsedagen i mitt
liv.
"godnatt älskling"sa Eric och gav mig en kyss.
"godnatt"sa jag och upprepa kyssen.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nästa morgon, Erics perspektiv:
"okej, vi ses senare" sa hon.
Jag gick ner för trapphuset och va på väg till bilen när jag möttes av en bekant blick, det var Sandra
som gick förbi.
"hej" sa hon lite blygt.
"tja" sa jag och log. Hon va söt som socker, jag förstår nte vad det är med mig
när jag ser henne, men någonting är de??
Vi gick förbi varandra och båda två kolla bak dåochdå.
Jag satte mig i bilen och körde iväg till studion där vi skulle spela in en ny låt.
*
"tja mannen" sa Jason Gill när jag kom in till studion.
"tja" sa jag och satte mig brevid honom och kolla igenom det vi hade hitills.
"men ska vi sätta igång insplningen?" fråga han.
"game on" sa jag och satte på mig hörlurarna och ställde mig bakom micken.
Vi spela in låten, och allt gick kanon! Men hade fortfarande bilden av Sandra i huvudet, hennes långa ljus bruna hår
som ramla ner över ryggen, och hennes vakra bruna ögon som glittrar, och hennes söta leende.
Varför kan jag inte bara glömma henne? Kan inte bara hon försvinna ur mitt huvud? nej uppenbarligen inte...
"Eric...?" utbrast Jason.
"Ja..." sa jag lite tyst och kom ut ur min trams.
"fokusera" sa han och jag hörde musiken spelas enu en gång i hörlurarna.
Malins perspektiv:
Det var tyst i lägenheten, jag satte mig i soffan och kolla på tv ett bra tag, innan det plötsligt knacka på dörren.
"hej, vill du hänga med ut och ta en fika eller något?" det va Jennifer.
"ja visst, ska bara klä på mig" sa jag och gick in.
"bra" sa hon och gick in och satte sig i soffan.
"har du bara suttit här och ätit godis hela dagen?" fråga hon.
"nästan" sa jag små fnissigt.
"du är sjuk Malin, vilken tur att du har mig som kommer oc räddar dig från och bli en liten tjockis
som sitter hemma hela dagarna och äter godis och sånt" sa hon med glimten i ögat.
"vilken tur att jag har dig Jennifer" sa jag och log mot henne.
Vi gick till ett café i närheten, beställde varsin kaffe och satte oss vid ett ledigt bord.
De satt två stycken killar vid bordet brevid som kolla på oss dåochdå, jag tyckte det var ganska jobbigt, som jag
har Eric men Jennifer värkade inte ha något emot att dom kolla.
Efter ett tag kom dom fram till oss.
"tjena tjejer" sa dom och satte sig på varsin stol vid vårt bord.
"tja" sa jennifer snabbt, men jag sa inte ett ljud.
Dom snacka med Jennifer ett tag men jag kolla bara åt ett annat håll utan att säga någonting, även fast ena
av killarna försökte få kontakt med mig.
"jennifer ska vi gå?" sa jag sen.
"jasså du kunde prata ändå" sa en av killarna snabbt.
"jag tänk för att jag kan de, jag tänker gå nu" sa jag och kolla på henne.
"okej jag förjer med" sa hon och vi reste oss upp och gick i väg.
"vad var det med dig där inne? Dom va ju snälla" sa hon när vi kom ut.
"men du får gå tillbaka om du känner för de" sa jag och kolla på henne.
"men varför kunde du inte bara snacka med dom, det skadar väl inte?" sa hon.
"jag kännde inte för att prata med dom" sa jag bitchigt och gick mott porten.
"men måste du va en sån bitch Malin?" fråga hon och följde med.
"jaa" sa jag.
"okej, va de då" sa hon och små fnissa åt mig,
Jag kunde inte ignorera de så jag borja ochså skratta, och så stod vi där på gatan som
2 stora puckon och bara skratta, vad vet jag inte va så kul inget egentligen men ändå så stod vi där och
skratta.
Erics perspektiv:
Jag satt bilden och när jag svänger in på gatan där vi bor så ser jag två tjejer så och garva utanför
vår port, Vilka va de? Jag körde närmara, men kunde inte se vilka de va som dom stod med ryggaran i mot.
Jag gick ur bilen och gick mot tjejerna och då såg jag att de va ju Malin och Jennifer.
"Vad står ni och skrattar åt?" fråga jag.
Dom båda vände sig om och titta på mig, och sen tillbaka på varandra och skratta igen.
"vi har ingen anning" sa dom.
"okej va trevligt" sa jag och gav Malin en kram.
"japp" sa hon, dom sluta skratta, och vi sa hej då till Jennifer och gick sen upp i lägenheten.
"så vad har du gjort i dag?" fråga jag henne.
"varit och fikat men Jennifer" sa hon.
"okej, kul" sa jag och gav henne en puss på pannan.
"nja, inte så, hon ville bara snacka med två killar som satt vid bordet brevid så jag ville
hälre gå där i från" sa hon.
"jaha, varför då?" fråga jag.
"jo för.. jag har ingen anning" sa hon och kolla upp på mig.
"nehe" sa jag och titta rakt in i hennes ögon och kysste henne.
"vad ska vi göra nu?" fråga hon.
"ja du, vi får se" sa jag och kolla in i hennes vilda bruna ögon.
______________________________________________________________________________________
Så kapitel 37 :D
Kommentera!!♥
LoveYahAll♥/Nathalie
Han gick snabbt in i sovrummet, men kom lika fort tillbaka in i vardagsrummet och hjälpte
mig städa klart de lilla som va kvar.
Efter allt va klart, och det va RENT i lägenheten så satte vi oss framför tv:n och hade lördags mys.
Nästa morgon:
"ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva......" hörde jag Eric sjung när han kom in i sovrummet
med frukost på sägen.
"tack älskling" sa jag och gav honom en stor kram och massa kyssar på läpparna.
Vi börja äta frukosten som han kom in med och sen så gick jag upp och börja göra i ordning allt
som skulle vara klart tills alla skulle komma.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
*
Klockan hade redan blivit 12 och dom skulle komm om minder en en timme, både jag och Eric va väldigt sträsade,
varför vet jag inte de var ju bara våran familja och vänner som skulle komma.
"När skulle din familj komma?" fråga Eric.
"typ när som helst" sa jag och kolla på klockan.
"okej" sa han och log.
Först skulle min familj komma, sen alla vännerna, för att det inte skulle bli så mycket folk
på samma gång.
*
Knack, knack.
"Malin det knackar på dörren" ropa Eric från köket.
"okej" sa jag och satte i örhänget och kolla mig en sista gång i spegeln innan jag gick och öppna dörren.
"Grattis Malin" sa dom när jag öppna dörren.
Mamma, pappa, Mathias, Anja, Mårten, Junie och Julie kom in gemom dörren och gick till vardagsrummet
direkt.
Eric kom ut ur köket och hälsa på alla, den här gången va inte Junie och J ulie lika mor Eric som i julas men
dom ville fortfarande vara nära honom.
Jag fick en paket av dom som vi la på bordet i köket.
Eric och jag tog fram fika och stälde fram på vardagsrumsbordet och satte oss ner, och alla
hög in på allt fika.
Efter ett tag så ville dom att jag skulle öppna paketen och visst kunde jag de.
Först så va det den från Anja, Mårten, Junie och Julie,
Det var ett svart rosa iphone skal och 400 kronor.
"tack" sa jag och kav dom varsina kramar.
'sen tog jag prisenten från mamma,pappa och matte.
Det var två biljetter till thailand.
"tack så hemskt mycket" sa jag och gav dom stora bamsekramar.
Jag såg deras miner, skulle jag inte få någon prisent av Eric, men tydligen inte.
Han bara satt där och log sitt söta leende.
*
"äntligen, nu har dom åkt" sa jag när dom gått ut genom dörren.
"jaha, så taksam va du" sa Eric och med skakande huvud småfnissa han åt mig.
"men det blir så mycket tråkigt folk på en och samma gång" sa jag ochj log.
"japp och nu är vi helt ensama tills klockan 8 i kväll" sa han och log.
"va skönt" sa jag och Eric lyfte upp mig på hans midja.
När vi satt på soffan och bara möss så avbröt han de och sa:
"jag har något till dig" sa han och gick sedan iväg till sovrummet.
Efter ett tag kom han ut med sin gittar.
"vad ska du med den till?" fråga jag ich kolla på honom.
"jag har skrivit en låt åt dig" sa han och satte sig brevid mig.
"har du?" sa jag och log.
"absolut, den heter: 'from the first time I saw you'"
Jag satte mig och kolla rakt in i hans ögon när han börja spela, det lät så fint,
jag hade aldrig hört en bättre låt en just den.
När han var klar med sången och hade stält ner gittaren på golvet så slängde jag mig i hans famn.
"det va den finast låten jag någonsin hört" sa jag och gav honom en kyss.
Han bara log och höll mig i hans armar.
*
Nu hade klockan precis blivit 8 och dom var här när som helst.
"Är allt klart, älskling?" fråga jag Eric.
"ja jag tror de" sa han.
"Bra" sa jag och stälde fram allt på vardagsrummstbordet.
Knack,knack.
Nu var dom här.
Jag öppna dörren och Elin, Elicia, Jennifer, Maja,Alex, Edin, Mikaela, Elvira, Matilda, E melie och Kevin.
Kom innanför dörren och sa grattis till mig.
Mikaela, Elvira och Matilda hade inte träffat Eric undertiden vi va tillsammans och dom va också
*
Efter ett tag så hade vi någon typ av 'fest' för dom hade tydligen tagit med en massa att dricka
så då blev det som de blev.
Det va dags att öppna alla prisenter som jag fått.
Från Elin fick jag ett silvrigt halsband som det stod 'unstoppable' på.
och från Elicia och Maja fick jag den bruna väskan jag velat ha så länge.
Och från Jennifer, Alex och Edin fick typ en hiphop keps.
Och från Mikaela,Elvria och Matilda fick jag ett akrylnagel kit
Och från Emelie och Kevin fick jag ett guldhalsband med ett hjärta.
Och från Eric fick jag en jätte fin vit kläning och ett gulghalsband samt en brun svart skinnjacka.
"Tack så mycket alla" sa jag.
*
Nu hade alla gått hem och det va dags att gå och lägga sig, det hade varit den bästa födelsedagen i mitt
liv.
"godnatt älskling"sa Eric och gav mig en kyss.
"godnatt"sa jag och upprepa kyssen.
_____________________________________________________________________________
Kapitel 36:D
Glöm inte att Kommentera!!!
LoveYahAll♥/Nathalie
5 Maj:
Vi satt vi matbordet, och det va en stor röra i hela lägenheten, vi båda kolla ront om oss och märkte att
det var värre en va man någonsing kan tänka sig.
"vi kanske ska städa?" sa Eric med ett flin på läpparna.
"jaha, varför då?" sa jag med ret i röstan.
"kanske för att det kommer gäster i morgon" sa jag och log.
"va, varför?" sa jag chockat.
"kanske för att du fyller år, dummer" sa han och skratta.
"jaha, ja det gör jag ju" sa jag och skratta till jag med.
"så smart att glöma sin egen födelsedag" sa han med ret i rösten.
"men, va förväntar du dig av mig?" sa jag och log.
"ja du, jag har ingen anning" sa han kaxigt.
Vi plocka undan disken och då och under tiden vi diska så kastat vi skum på
var allmänt barnsliga.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
"Malin?" fråga Eric plötsligt.
"ja?"svara jag.
"önskar du dig något speciellt?" fråga han.
"nej, har det jag alltid velat ha... dig" sa jag och gav honom en stor kram.
Han gav mig en kyss på läpparna men sedan gick han tillbaka till fårgan.
"men vad önska du dig?"
"jag vet faktiskt inte, önskar mig inte så mycket" sa jag.
"nehe, då får jag komma på de själv då" sa han och log.
"gör det" sa jag och så fick jag en kyss av honom.
Erics perspketiv:
Jaha vad ska jag då köpa åt henne, om hon inte önskar sig något?
*
"Jag går ut en stund" sa jag till Malin och gav henne en kyss.
"okej" sa hon och log mot mig.
Jag gick ut ur trapphuset och tog upp min mobil skicka sms.
"kan du följa med och köpa en prisent till Malin? :)" Skicka jag till både Jennifer och Alex.
Och jag fick snabba svar.
"visst kom förbi och hämta upp mig då ;)" fick jag från Alex.
"okej, ses snart då" fick jag från Jennifer.
Jag satte mig i bilen och körde iväg.
Efter ett tag va jag utanför lägenheten, Alex och Jennifer bor i samma trappuppgång så
det va ju inte så att man behövde åka till två olika ställen, då spara man mer tid.
Efter ett tag kom dom två ut ur porten.
"tja" sa Alex och hoppa in i framsätet.
*
"men dom här då?" sa Jennifer och tog fram ett par svarta pumps.
"hon har massor av skor, jag vill ge henne någon speciellt" sa jag och kolla vidare runt i butiken.
"men om hon har så mycket skor, så är en sko affär ett dåligt ställe att vara på?" sa Alex.
Jag och Jennifer kolla på varandra och börja garva, sen gick vi ut och kolla om det fanns någonting som
va något att ha.
Malins Perspektiv:
Det va fortfarande väldigt stökigt hemma, och nu hade Eric gått ut också, KANON! Ja det är
väl bara att sätta igång med Vardagsrummet.
Jag gick och leta upp några skivor vi hade i bokhyllan och då hitta jag
min Saade vol.2 skiva. Jag kolla på bilden på Eric hur läge som hälst och
tänkte tillbaka till när jag skulle på signering, och han skrev sin autograf på
just den här skivan, den dagen förändrade mitt liv så himla mycket, och jag kunnde aldrig
tänka mig den dägen när jag vakna att nu sitter jag här, in min och ERICS lägenhet, hur sjuk är inte de?
Jag gick till sterion och satte i skivan, och sky falls down börja spelas.
Jag dansa runt i vardagsrummet sammtidigt som jag städa, det blev mycket roligare så, att göra
städning till något roligt istället.
*
"hallå, jag är hemma" ropa Eric från Hallen.
Jag hade fortfarande skivan igång när han kom in i vardagsrummet.
"va bra musik du lyssnar på" sa han och gav mig en kyss.
"aa jag vet, det är ju du" sa jag och log och kolla in i hans vakra bruna ögon.
"jag älskar dig" sa han och gav mig enu en kyss.
"älskar dig mer" sa jag och upprepa kyssnen.
Han gick snabbt in i sovrummet, men kom lika fort tillbaka in i vardagsrummet och hjälpte
mig städa klart de lilla som va kvar.
Efter allt va klart, och det va RENT i lägenheten så satte vi oss framför tv:n och hade lördags mys.
Nästa morgon:
"ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva......" hörde jag Eric sjung när han kom in i sovrummet
med frukost på sägen.
"tack älskling" sa jag och gav honom en stor kram och massa kyssar på läpparna.
Vi börja äta frukosten som han kom in med och sen så gick jag upp och börja göra i ordning allt
som skulle vara klart tills alla skulle komma.
__________________________________________________________________________________
Sådär då, kapitel 35 ute :D
KOMMENTERA NU!!♥
LoveYahAll♥/Nathalie
